Kerstin Önnebo, hon bor i Örebro i ett litet hus med stora kärleksbehov. Huset alltså… Hon bor där med sin sambo och två barn. Hennes intressen är läsning, skrivande, pratande, lärande, yoga, trädgård, naturliv och familjeliv.
Verksamheten föds
Då jag hade en författardröm som jag skulle göra verklighet av, så sökte jag efter en podcast på svenska (på amerikanska fanns det många) om skrivande. Jag hittade inte någon och efter mycket grunnande så skapade jag den själv. Skrivarpodden spreds och snart ville andra att jag skulle göra deras podcast åt dem och därmed var ”entreprenörsresan” igång.
Så när jag hade produkt/tjänst och kunder behövde jag ett företag. Samtidigt tror jag att jag alltid haft i bakhuvudet att jag skulle bli företagare, det passar mig… Att få arbeta på egna villkor, att utvecklas i den riktning jag själv bestämmer, att närma mig de personer jag själv är intresserad av…
Verksamheten
Min centrala grej är att göra podcasts, jag har tre stycken igång (och en till ska snart lanseras..)
- Skrivarpodden – för dig med författardrömmar
- Bokmässepodden – om litteratur och författarskap
- Hållbara städer med KumBro” – om framtiden, miljö och samhällsbyggnad
Sedan blir det ju en mängd sidoprojekt som utgår från mina podcasts.
Men målet med allt är förändring. Jag vill förändra världen, till det bättre!
- Att de som har något viktigt att säga får möjlighet att göra det och bli hörda (Skrivarpodden).
- Att viktig litteratur blir samtalsämne och öppnar nya dörrar hos personer som inte tidigare kommit i kontakt med författarskapet (Bokmässepodden).
- Att vi bygger samhällen som vi vill leva i och kan leva i (en förutsättning för allt är ju att vi fixar det här med klimatet…) (Hållbara städer med KumBro).
Kontoret = hela Sverige
Jag reser runt i Sverige och gör mina podcast-intervjuer, vilket just nu är den största delen av mitt arbete. Jag tar också moderatoruppdrag lite var som helst och utbildar i det jag lärt mig.
Klipper, producerar, kommunicerar och allt annat som händer ”mellan jobben” gör jag på Guerilla Office. Det är en samling egenföretagare som jobbar tillsammans för att ha kollegor och ”komma ur huset”, Guerilla Office sitter på olika hotell i stan. Det är fantastiskt att ha en grupp som är insatta i det man håller på med och som man kontinuerligt kan rådfråga. Kollegor helt enkelt…
Om det blir några dagar över efter jobbresor, Guerilla Office, nätverkande och event så jobbar jag hemma vid köksbordet eller i sommarstugan.
Kerstin, företagare men kanske entreprenör
Om någon kallar mig för entreprenör så har jag inte något problem med det. Men det är inte så jag ser på mitt arbete. För mig är en entreprenör någon som bygger upp ett företag för företagets skull. Som tar in riskkapital/säljer aktier, anställer massor av folk och lanserar en produkt.
Mitt företagsbyggande kommer ur kring min övertygelse och mina drivkrafter. Att förmedla kunskap och inspirera personer att förverkliga det de tror på. Jag har sedan början haft en person (Frida) med i allt jag gör, jag köper mängder av grafik, klippning etc av henne. Men jag ser inget egenvärde i att expandera. Om jag anställer/skalar upp så är det för att kunna ägna mig åt det jag är bäst på och låta andra som är bra på andra saker ta hand om de delar där jag är svag…
Så som jag driver företaget nu så kan jag göra alla delar själv, jag kan all mjukvara, sitter på alla kontakter, har koll på alla mina kanaler. Att kunna allt själv är ett sätt att göra mig mindre sårbar om någon blir sjuk eller hoppar av. Att kunna göra alla delar själv är ju också ett sätt att ha koll på hur krävande ett arbetsmoment är, vad som är möjligt att göra och sätta ambitionsnivån och förväntningar någorlunda rätt när jag köper in tjänster.
Kerstins drivkraft
Det är en svår fråga som jag tror har olika svar beroende på när och under vilka olika processer man frågar. Just nu jobbar jag med ett stort drömuppdrag med en stor drömkund, alltså är min drivkraft just nu att göra ett bra jobb så att jag får fortsatt förtroende att fortsätta uppdraget.
Tidigare har jag drivits mycket av äventyrslust och nyfikenhet. Det är roligt att lära sig nya saker och upptäcka allt man kan lära sig. Jag hoppar gärna in i nya miljöer där jag inte alls hör hemma och kollar in vad den miljön går ut på…
Entreprenörsresan
Jag var 38 när jag startade företaget, men det har inte varit en spikrak resa. Det svåra har varit att hitta rätt inställning till olika saker. Till exempel att analysera och lära av misstag men ändå inte fokusera på dem så mycket att de står i min väg. Eller att hantera förfrågningar och kontaktförfrågningar på ett bra sätt. Eller att vara oändligt tydlig i kommunikation och samtidigt trevlig… använda rätt emojis typ.
Jag hade tur som tidigt hittade Guerilla Office och personer som matchar mig. Jag tror jag kollar av vartenda beslut mot dem innan jag agerar, och viktiga mail och avtal ber jag alltid någon av mina ”kollegor” att läsa innan jag skickar ut. Utan dem skulle företaget vara väldigt fragilt och introvert och arbetsdagarna skulle vara tråkiga.
Jag tror inte jag kunde gjort något annorlunda utifrån vem jag är. Visst har jag försökt mig på och lagt mängder av tid och engagemang på saker som inte gett någonting tillbaka. Och visst har jag kämpat med saker allt för länge innan jag gett upp dem. Men det är väl sådan jag är, och nu vet jag ju att de sakerna VERKLIGEN inte funkar och behöver inte gå och fundera över om de kanske skulle funkat om jag bara försökt lite till…
Något som jag vet ligger mig i fatet är att jag har svårt att be ”buzy” personer/auktoriteter om hjälp. Jag vet många som skulle vara fantastiska mentorer men jag har inte klarat av att fråga, och vet inte heller vad jag har att ge tillbaka till personer som är så långt framför mig i företagandet (eller på andra plan). Detsamma gäller att bilda styrelse till aktiebolaget, jag vet precis vem jag skulle vilja fråga, men det blir inte av. Jag vill ha en win-win att erbjuda när jag kontaktar någon och jag kan inte komma på någon…
Jag har lagt många år på mina projekt som jag hade kunnat jobba och dra in pengar. Det blir stora pengar om man börjar räkna på det, pengar som jag inte har en chans i världen att kompensera med företaget. Men jag vet att jag inte skulle varit en tiondel så lycklig om jag fortsatt i anställning som jag är nu och det ekonomiska spelar mindre och mindre roll ju längre jag jobbar med mina egna grejor, sånt som är i linje med mig och min övertygelse.
Vanliga misstag?
Kanske att gå in för hårt. Att sätta ambitionsnivån högre än vad man är redo att/ har möjlighet till att avsätta i tid och engagemang.
Jag ser också många som tror att de ska gå lättare om de är två kompisar. Men många sådana partnerskap resulterar i konflikter, missförstånd och besvikelser. Är man ensam ansvarig så är det ju bara att tugga i sig besvikelserna och gå vidare. Om man vill göra företagsresan tillsammans med en vän vill jag ge rådet att se om det går att göra två företag och sedan ha varandra som uppdragsgivare/leverantör istället.
Varför ska man driva företag?
- Att man har fullt rörelsefrihet i allt. Hela livet är i mina händer och ingen annans, någonsin.
- Att jag kan vända på en femöring om jag har lust, när jag vill, hur ofta jag vill.
- Att kunna bygga något helt eget, utgå från sig själv, välja vem jag vill samarbeta med och vad jag vill göra.
Kerstins tips till dig som vill driva företag
Lär dig de här fraserna:
- ”Får jag kolla en sak mot dig?”
- ”Jag går just nu och funderar på en sak, du kanske har någon ingång på det?”
- ”Jag har ett stort beslut som jag ältar, har du fem minuter?”
- ”Jag vet inte.”
- ”Låt mig tänka på det.” alternativt ”Låt mig kolla på det.”
- ”Det var en ny tanke för mig, jag måste låta den ligga till sig lite innan jag kan agera på den.”
- ”Ser du någon öppning för mig i det projektet.”
- ”Det låter som ett fantastiskt projekt, jag sitter här och funderar på om det finns något jag kan bidra med.”
När saker börjar gegga ihop sig, sluta maila och ring upp den andra parten istället! Mail funkar bara när relationen är topp och projektet går topp.
