Redan tidigt i min ledarkarriär funderade jag en del kring hur jag skulle leda de olika generationerna i min organisation. Detta var i början av 90-talet och jag hade lämnat flygvapnet för att arbeta inom det civila flyget. Jag tyckte att jag var ganska påläst kring ledarskap och jag hade fått med mig en hel del erfarenhet från försvaret. Ändå uppstod det snabbt situationer där det var uppenbart och tydligt att jag hade missat något väsentligt. Jag var ganska ödmjuk inför mina brister och försökte på flera sätt förstå vad mina resultat berodde på. Idag är jag övertygad om att de förhållningssätt jag då valde, troligtvis räddade min fortsatta ledarkarriär. Under alla mina år som ledare därefter, har jag arbetat inom multikulturella organisationer med spridda åldersgrupper. Därför blev det också naturligt att tidigt försöka förstå människor och dess beteenden rent generellt, inte enbart utifrån generationstillhörighet. Men, det viktigaste under min resa har ändå varit att förstå mina egna beteenden!
Det har talats och skrivits mycket om olika generationers behov samt syn på ledarskap vilket jag har följt genom att ha läst, diskuterat och med egna sinnen observerat. Finns det någon skillnad, speciellt på hur man utövar ledarskapet? Min åsikt är att det naturligtvis finns skillnader och det är dessa som oftast lyfts fram. Det skrivs böcker och det utvecklas metoder för hur man kommunicerar med en person av generation X (födda 1965-80) eller Y (1981-2000). Men är det ens intressant att diskutera skillnader egentligen, då likheterna är betydligt fler? Som ledarutvecklare ser jag faktiskt inte några betydelsefulla skillnader mellan olika generationers sätt att utöva ett framgångsrikt ledarskap. Skillnaderna var påtagligare tidigare, då det fanns en del som var födda fram till mitten av 40-talet på arbetsmarknaden (veteraner). Det kommer alltid att finnas medarbetare som har olika förutsättningar och ur ledarperspektiv anser jag att det inte har någon större betydelse vilken generation man tillhör. Som framgångsrik ledare måste du kunna förstå att anpassa dig. Dock får jag medge att det är vanligt att man kategoriserar olika fenomen och att det ibland gör det lättare att förstå, lära och agera. Men det kan ibland också bli lite för snäva ramar när man kategoriserar fenomen som faktiskt har fler komponenter än vad man tar hänsyn till.
Utan att ha gjort några vetenskapliga analyser, tror jag att de riktigt stora ledarna genom tiderna uppvisade samma egenskaper som vi även idag ser som viktiga egenskaper; ”insikt, engagemang, nyfikenhet, beslutsamhet” etc. Vi behöver inte uppfinna många nya koncept och ”buzzwords” för att lyckas. ”Alla vi människor har det som krävs inom oss och det handlar bara om att ge vår hjärna bra förutsättningar att hantera de förändrade livsvillkoren som uppstår när samhället kontinuerligt förändras”.
Utbildning är ingen garanti mot dumhet
När det gäller ledarskap gillar jag att använda uttrycket; ”Utbildning är ingen garanti mot dumhet”! Genom åren har jag träffat en del ledare som trots sin långa utbildning tagit synnerligen dåliga beslut eller faktiskt försämrat förutsättningarna för sig själva och för sin organisation avsevärt. I viss mån gäller det naturligtvis också mig själv! Hur kan det vara så, det talas ju så mycket om vikten av bra och anpassat ledarskap?
Jag är övertygad om att man bygger ett framgångsrikt ledarskap genom att först förstå vad som är gemensamt med oss människor och att den resan alltid börjar på insidan av en själv, att förstå vad som gör mig till den jag är.
Rent biologiskt är vi alla väldigt lika och det som skiljer oss åt är mjukvaran som utvecklas under vår uppväxt. 
Ledarskap handlar om att våga titta in i vår egen hjärna och att ge den förutsättningar att arbeta effektivt och i samklang med den tid vi lever i. Börjar man fundera på det så upptäcker man ju snabbt att det grundläggande operativsystemet i vår hjärna styrs av ganska omedvetna tankar, handlingar och beteenden. Det är bl.a. små script som har till uppgift att hantera olika mänskliga situationer som uppstår. Det är ett intressant fenomen som evolutionen skapat för att anpassa oss till ett liv på jorden. Dock är det nog så att vår livssituation på jorden har förändrats i snabbare takt än vad vår biologiska mekanism kan hantera. Detta leder till en del komplikationer i vardagliga situationer. Speciellt när vi inte har fokus på vårt inre och samtidigt skall leda oss själva eller andra i en föränderlig värld. Det intressanta är att det ibland inte spelar någon roll vilken utbildning vi har, utan det som gör skillnad är om vi känner oss själva och har en ödmjuk inställning till vår uppgift. Utbildning är naturligtvis en förutsättning i arbetslivet, men den kan snabbt bli betydelselös om vi inte har kontroll på våra omedvetna tankar och beteende. Det finns alldeles för många exempel på personer i ledande ställning som tillsynes gjort märkliga saker som ödelagt deras karriärer. Min analys är att dem trots utbildning och viss kompetens inte klarade att leda sig själva! De var säkert socialt kompetenta, men saknade en del insikter om sig själva och var därmed oförmögna att förstå andras reaktioner.
Framgångsrikt ledarskap handlar om att uppnå resultat på något sätt, för dig själv och för andra.
Framgångsrikt ledarskap handlar om att uppnå resultat på något sätt, för dig själv och för andra. En ledare skall bl.a. kunna förmedla visioner, sätta mål och medvetet kunna arbeta med kulturen etc. Resultatet av det framgångsrika ledarskapet är medarbetare som kan leda sig själva när det behövs. Men det ger också förutsättningar för samverkan mellan människor i skilda kulturer, generationer, värderingar och med de som befinner sig i olika livsfaser.
Under min resa som ledare och utvecklare har det för mig utkristalliserats några viktiga grundläggande komponenter som jag tycker bidrar till ett framgångsrikt ledarskap. Det finns många fler som vi skall vara medvetna om, men dessa är utmärkande och viktiga att det blivit ett slags mantra för mig när jag arbetar med människor.
- Självkännedom/Du skall kunna leda dig själv
- Förstå kraften i intentioner och använda det medvetet
Ledarskap är först och främst att leda sig själv. Dock är det väl så att det finns lika många definitioner som det finns människor som uttalar sig om det. Någon har sagt, ”ledarskap visar sig i vad man gör när någon inte ser vad man gör”. Det stämmer nog till viss del. Är man medveten om varför man gör något och vilken god intention man har, så har man kommit en bit på vägen. Många människor känner sig själva tillräckligt för de liv dem lever och det brukar i allmänhet också bli bättre ju äldre man blir. Dock är det inte alla som utsätts för extrema situationer där det krävs att man är sorterad och har kontroll på sitt inre plan. Att vara ledare för andra kan ibland vara mycket pressande om man samtidigt inte är medveten och förstår vad som händer på insidan av en själv. När någon frågar mig om hur de skall jobba med sig själva, så kan mitt korta svar bli att du i första skedet inte skall göra någonting. ”Vad menar du”? Exempelvis, ta långa bastubad, bara var där och andas. Fundera senare på hur du utmanar dina egna uppfattningar, diskutera med andra, be om feedback, läs böcker, och framför allt schemalägg tid för reflektion på vad som händer i ditt liv. Var inte rädd att blotta dig och be om hjälp. Jag tycker nog att man inte behöver krångla till det så mycket som man ofta gör. Det viktiga är att man förstår att förändringar i beteende kommer ta lite tid och man behöver därför vara uthållig. Självklart underlättar det att man sätter det i ett sammanhang och kanske leds genom en process. Risken är ju annars att man faller in i ett tidigare programmerat beteende. För en framgångsrik ledare är detta en kontinuerlig process och som ger förutsättningar till att stärka och utveckla andra mycket viktiga egenskaper som krävs.
”Alla beteenden som sker medvetet antas ha sin grund i en intention”. Ett gammalt indianskt ordspråk är att ” intentioner verkar som en kompass på beteenden”. Vill man lyckas med något måste man först förstå vad man vill åstadkomma (syftet/intention). När intentionen är tydligt formulerad för en själv, skall den också tydliggöras för andra som bör känna till den. Dock är det inte en garanti för att du lyckas. Du måste också försäkra dig om att du förstår din omgivnings intentioner. Kanske är de inte i fas. Lyckas du synka alla kompasser till att peka i samma riktning, frigör du mycket energi och ni kommer helt säkert hela vägen fram till målet. Även om det kommer krävas mycket och hårt arbete på resan, så kommer det kännas stimulerande och intressant. Ni är ju på väg till något! Det kanske rent av ger er mer energi än vad ni gör av med. Att vi har tydliga intentioner med det vi vill åstadkomma är superviktigt!
Om du prioriterar att arbeta på de viktigaste hörnstenarna i ledarskapet, är min åsikt att du utan problem också kan leda och förstå personer födda vid olika tidpunkter. De som styr generationernas beteenden är ju samhällsutvecklingen, som leder till uppfattningar, värderingar och beteenden och det klarar en sorterad person/ledare att hantera. Det innebär ju också att det inte borde vara någon större skillnad på framgångsrika ledare födda i olika epoker och på hur de utövar ledarskap.
Det som är utmärkande för de som lyckas i livet, medvetet eller omedvetet, är att de ständigt försöker utveckla sig och bli bättre. Mina viktigaste framgångstips på vägen är därför:
- Förstå vad det innebär att leda dig själv och inse att det krävs ett kontinuerligt arbete med dig själv
- Var tydlig med vad du vill (syfte/intention)
- Etablera vardagliga rutiner, gå upp tidigt och sätt själv tonen för hur du vill att din dag skall utveckla sig.
- Tänk som en atlet, för att bli bättre måste man kontinuerligt träna sitt ledarskap
Lycka till
Christer Rönnefall,
Ledarutvecklare
