Flyktingkrisen är en aktuell fråga och har påverkat alla i världen på ett eller annat sätt. I mitt sociala flöde såg jag hemska bilder och ekonomiska initiativ från företag. Men något som fångade mitt öga var tre tjejer som studerar civilingenjör i System och teknik i samhället (STS) som startade ett initiativ för studenter på Uppsala universitet. Jag tog snabbt kontakt med dem och fick möjligheten för en lunch med dessa energiska och drivna tjejer.
Amanda Lidström, Petra Johannesson, Lovisa Larsson
Tjejerna studerar tillsammans femte året på STS och har engagerat sig i diverse arrangemang vid sidan av studierna, allt ifrån sektion, kår till idrottsföreningar. De läser olika inriktningar och kommer från olika städer men det de har gemensamt är att de brinner för att hjälpa andra. Fördelen med att läsa sista året på universitetet samt starta ett initiativ var att de kände sig bekväma och visste var de skulle vända sig.
Initiativet satte fart under en lunch när de diskuterade den hemska bilden på Alan som visualiserades inom olika medier. Petra kände att hon ville hjälpa flyktingarna genom någon insamling i Uppsala och Amanda samt Lovisa hängde snabbt på idén. Allt driv kom från frustrationen över allt detta som sker nu i Europa. De kände till konceptet ”Vi gör vad vi kan” som startade i Stockholm och ville anamma det till Uppsala samt studentlivet. Konceptet var enkelt och kändes helt rätt då de hittade en plats där de kunde lämna in alla insamlade gåvor.
Tanken från början var att komma i kontakt med studenter och anställda på Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och tack vare deras breda kontaktnät kunde de nå ut till universitetsanställda, studiekamrater och vänner. Dessa parter delade snabbt detta initiativ och de lyckades samla ihop två fulla bilar på tre lunchtimmar samt 11 000 kr. Idén var från början att fortsätta med insamlingen två luncher till, men p.g.a. logistiska problem kunde de inte fortsätta. De fick hjälp med logistik av universitets intendentur medan vänner och studiekamrater hjälpte till vid sortering samt mottagningen av alla gåvor.
Responsen de fick var fantastisk. De säger själva att spridningen av deras Facebook-event blev bättre än vad de hade tänkt sig och de blev glada att så många ville engagera sig. Den finaste responsen var när personer lämnade gåvorna och de tackade för initiativet, de blev överrumplade över hur mycket de lyckades samla in. Personer som lämnade gåvorna tackade tjejerna för deras initiativ. De blev inte mötta av någon skepsis utan mer funderingar kring ”var alla gåvor skulle hamna” och ”på vilket sätt de transporterades”. Innan vi avrundade intervjun ville de ta belysa att det tyngsta arbetet sker av de personerna som tar emot alla gåvor och transporterar allt.
Petra, Lovisa och Amanda känner sig inte som entreprenörer då de hade en stereotypisk syn på hur en entreprenör ska vara att någon annan gjorde ett större jobb, därför är de inga entreprenörer. En idé de fick var att ha en entreprenörtermometer för att veta när man är entreprenör eller inte – det bevisar att de är kreativa! Deras inställning samt driv, om att allt är möjlig bara man satsar på det, bevisar vilka entreprenörer de egentligen är. Efter en viss diskussion märktes de att alla tjejers ögon lyste upp och de kunde kategorisera sig som entreprenörer. Jag märkte att denna trio är stark och de kan stötta samt komplettera varandra på ett bra sätt. Deras framtid är ljus som entreprenörer och jag hoppas de fortsätter med fler initiativ framöver!
Vad är då lärdomen av detta?
- Du måste satsa!
Det är viktigt att du vågar satsa på initiativ även om du inte tänkt igenom det helt. Ditt initiativ kan påverka andra som ringar på vatten och du kan lyckas riktigt bra. Dessa tjejer stod inte och tittade på – de agerade. Det måste du också göra om du vill vidare.
- Det kontaktnät du har ska du vårda
Du vet aldrig när du behöver någon form av stöd av personer i din närhet. Tjejerna kom ut snabbt med information tack vare sitt kontaktnät, men fick även hjälp med logistik och transport.
- Det finns olika typer av entreprenörskap
Som jag nämnt tidigare finns det egentligen ingen ram för hur en entreprenör ska vara. Brinner du för din idé och du verkställer den – då är du en entreprenör! Tro på dig själv!
